iprenberoende

Apropå Piltshowen som var för en vecka sen, jag kanske skulle ta och nämna nåt om den.
    Fast, vad finns det att säga?
    Jo, jag var nervös och ville ett tag dra mig ur det hela. Men skam den som ger sig, för vad är värre än att inte ha vågat? Stundtals var det roligt, och det fanns en del trevliga människor man kunde prata med och vissa av de medverkade gav mig massor av komplimanger medan andra inte sa något alls. Jag tyckte bäst om de förstnämnda, vissa av dem ibland riktigt mycket. 
    Nu var det i allafall så att jag gjorde det jag skulle, stannade hela dagen, gick upp på scenen och sjöng min egna låt och sedan efteråt kändes allting bra.
   Jag är hemskt glad över alla vännerna som var där och gav mig sitt stöd. Sara och några till var inte där, men jag vet att de stöttade mig ändå. Tack!!! Agnes filmade också och man får minsann ta och berömma henne för hennes snygga filmning. Sen om jag var bra, kan ju diskuteras.
   Det bästa är att jag är nöjd med mig själv och förvånades över hur bra jag tyckte det lät.

I torsdags var det nattinnebandyn och mot slutet av kvällen var jag pinsamt flummig. Jag vet att jag sa saker och gjorde saker jag inte skulle ha sagt/gjort annars. Måste be alla närvarande om ursäkt för mitt barnsliga uppträdande och om någon kände sig "offended" på något sätt, ska ni veta att jag inte gjorde något med flit..
    Men det är klart, vissa saker kan jag stå för.

På fredagen var det lunchkonsert på Konserthuset, vi var förvånansvärt få som medverkade, men det var bara bra (mindre press). Sara och Agnes var där och de log mot mig när jag sjöng två av mina låtar och jag mådde jättebra av hela konserten. Men, ja, lite "ensamt" var det ändå...